Det är lätt att få intrycket av media att all fildelning är olaglig.
Men fildelningsfrågan är mer komplicerad än så.

Under flikarna ovan kan du läsa om vad utomstående juridisk expertis säger om vad som är lagligt och olagligt. Dessutom ger vi Bredbandsbolagets syn på fildelningsfrågan.

Vad vet du om fildelning? Gör vårt test
Här ser du hur andra har svarat i fildelningstestet

När vi säger att vi är för laglig fildelning menar vi:

• Vi är för fildelning för att det driver samhällets utveckling framåt.
• Fildelning är ett kraftfullt sätt att sprida såväl tankar och idéer som konstnärliga verk - något alla samhällen mår bra av.
• Samtidigt är vi självklart emot lagbrott och olaglig fildelning.
• Olaglig fildelning bryter mot upphovsrätten och upphovsmän som vill ha betalt för sina verk bör få det.
• Mer lagliga alternativ behövs!

Vi tror att det är effektivare att etablera lagliga fildelningsmöjligheter, där man enkelt och till rimliga kostnader kan köpa t ex musik och film, än att jaga fildelare. Vi tror nämligen att de allra flesta fildelare vill vara laglydiga. Sådana alternativ börjar nu dyka upp i Sverige och utomlands. Vi tänker göra allt vi kan för att stödja den utvecklingen.

Fildelning verkar vara en ny folkrörelse. Alla gör det. Samtidigt tror vi att osäkerheten är stor om vad man faktiskt får och inte får göra. Vi på Bredbandsbolaget vill med anledning av att Riksdagen röstade igenom datalagringsdirektivet, som träder i laga kraft från och med den 1 maj 2012, förtydliga vår syn på detta och vad det innebär för dig som kund. 

Vad anser Bredbandsbolaget om lagen? 

Vad gäller själva utformningen av lagen tycker vi att, givet att viss information (trafikinformation) måste sparas, så det är bra att lagen tydligt gör klart att detta inte inkluderar innehållet i kommunikationen. Det är även bra att lagstiftaren valt minimumtiden på lagring (6 månader). 

Kan lagen användas för att komma åt fildelning? 

Nej, vår bedömning är att det inte är möjligt. Om en användare kopplar upp sig mot internet så lagrar vi information om att så skett i 6 månader. Däremot lagrar vi inte information om vad användaren gjort på internet, t ex använt fildelningsprogram, eftersom detta räknas som innehåll och innehåll får inte lagras.

Vi har rådfrågat juridisk expertis för att ytterligare reda ut begreppen kring vad som är lagligt och olagligt när det gäller fildelning.

Fildelningen är i sig bara ett verktyg

Först ett klargörande: Fildelning i sig är vare sig lagligt eller olagligt. Det är bara ett verktyg och innebär, enligt Wikipedia, "att man gör sina filer tillgängliga för kopiering till andra datorer och liknande över datornätverk, till exempel Internet." Det kan du göra genom att maila filer, exempelvis foton du tagit. Många kontor laddar upp filer på en webbsajt för dokument de vill dela med sina kollegor. Mediaföretag kan använda typiska fildelningstekniker som BitTorrent för att distribuera sina filmer elektroniskt från betalsajter.

Vissa saker är helt klart olagliga...

En stor del av fildelningen som pågår är dock av upphovsrättskyddat material som du inte har rätt att dela med dig av. Det är olagligt att ladda ner musik eller film utan att betala för den om du laddar ner den från någon som inte har rätt att sälja eller förmedla den. Det är lika olagligt att sedan dela med dig av den musiken eller filmen till andra.

...men vissa saker som verkar vara olagligt är det inte.

Om du exempelvis köpt ditt favoritbands senaste skiva och sparar ner alla låtarna som mp3-filer på din dator får du dela med dig av låtarna till din bästa vän, precis som du kan låna ut din cd-skiva till din vän. Så länge du inte sprider musiken till allmänheten utan bara delar med dig till en eller några få i din familj och dina närmaste vänner bryter du inte mot några lagar.

En enkel kom-ihåg-lista

Det här får du göra:

• Köpa cd-skivor och spara ner dem för eget bruk.
• Dela med dig av samma filer i ett eller några få exemplar till din familj och närmaste vänner.
• Köpa musik på nätet som inte har kopieringsskydd (s k DRM-skydd) och bränna ner det på cd-skivor för att använda själv eller låna ut till kompisar.

Men gör du något av följande bryter du mot lagen:

• Dela ut filer med musik eller filmer till folk du inte känner och som inte kan räknas till din familj eller närmaste vänner. Inte ens på arbetsplatsen ska du dela ut sådana filer.
• Dela ut filer med musik eller filmer i många exemplar - oavsett om det är till din familj, närmaste vänner eller allmänheten.
• Köpa musik eller film med ett kopieringsskydd och sedan hacka bort skyddet för att kunna kopiera det vidare, antingen för eget bruk eller för att ge till vänner. (Den svenska lagstiftningen skärptes om just detta under 2006.)
• Ladda ner upphovsrättsskyddat material, som en låt, en TV-serie eller en långfilm, från någon okänd eller anonym person, vare sig det sker direkt från personen eller via ett fildelarprogram.

Men lagen är inte helt tydlig

Sedan finns det en gråzon där lagen inte är testad i praktiken. Många har ju chat-vänner som de känner sig närmare än de människor de träffar dagligen i klassrum eller på arbetsplatser. Ska man inte få dela med sig till sådana vänner? Vi ser fram emot att höra vad lagexperterna säger om detta.

Det är inte alltid lätt att veta vad som är lagligt eller olagligt när det gäller fildelning.

Svenska tonåringar och föräldrar tror ofta att de är olagliga när de inte är det.

En undersökning som Bredbandsbolaget genomfört bland svenska tonåringar och tonårsföräldrar visar att den allmänna kunskapen om vad upphovsrättslagen i praktiken innebär är låg. 51 procent av tonåringarna och 55 procent av föräldrarna tror till exempel att det är olagligt att dela med sig av musik eller film man köpt via nätet till vänner och familj - när lagen i själva verket tillåter att man delar med sig av ett eller några få exemplar inom sin närmaste krets.

Undersökningen visar också att fildelning är en del av svenskarnas vardag - de allra flesta tonåringarna (83 procent) har laddat ner musik eller film via nätet. Bland tonårsföräldrarna har 62 procent laddat ner musik eller film.

Undersökningen genomfördes av undersökningsföretaget NMA. 1000 ungdomar mellan 15-19 år samt 500 föräldrar med tonårsbarn deltog i undersökningen som genomfördes via internet under sommaren 2007.

Bredbandsbolagets kommentar till undersökningen:

- Okunnigheten är stor och många vet exempelvis inte om de har rätt att dela med sig av musik eller film man köpt via nätet till vänner och familj, eller vad kopieringsskydd innebär. Det behövs mer information och från Bredbandsbolagets sida kommer vi att fortsätta lägga ut information på vår hemsida, där vi bland annat tipsar om bra lagliga nedladdningssiter för film eller musik. För vi tror att de flesta av oss vill vara laglydiga. Finns det lagliga alternativ så använder man helst dem.

Här kan du ladda ner en sammanställning av resultaten

Ordet "fildelning" ser vi i rubrikerna nästan varje dag. Det låter nästan som en ny folkrörelse: alla fildelar och alla pratar om det. Debatten i media ger det intrycket åtminstone. Så låt oss försöka reda upp vad de olika debattörerna tycker.

Bredbandsbolaget är för laglig fildelning

Som leverantör av internetaccess deltar Bredbandsbolaget självklart i fildelningsdebatten. Vår inställning är enkel: Vi är för laglig fildelning. Fildelning är ju i grunden en teknik som kan användas till att sprida information på ett effektivt sätt.

Vi tror att fildelning hjälper till att sprida såväl idéer som konstnärliga verk, och därför är något som samhället utvecklas genom. Samtidigt ska upphovsmän och rättighetsinnehavare självklart få ersättning för sina verk. Därför är vi emot olaglig fildelning och arbetar istället aktivt för fler lagliga kommersiella alternativ.

Bredbandsbolagets tidigare VD, Georgi Ganev, har bland annat diskuterat behovet av fler lagliga musiktjänster, se här

Lagförändringar på gång?

Den 25 februari 2009 beslutade riksdagen att införa EG-direktivet om civilrättsliga sanktioner för att skydda immateriella rättigheter (Ipred) i svensk lagstiftning. Lagen innebär att svensk domstol, från och med 1 april 2009, får besluta att till exempel en internetleverantör ska ge rättighetshavaren eller dennes licenstagare information om vilken abonnent som har ett visst IP-nummer.

Från Bredbandsbolagets sida är vi mycket måna om ett starkt integritetsskydd för våra kunder. Vi vill inte agera poliser i våra egna nät, eller lämna ut kunduppgifter utan att vara säkra på att de hanteras på ett rättssäkert sätt. Därför har vi motsatt oss tidigare lagförslag som gått ut på att rättighetsinnehavare ska få tillgång till information om våra kunder utan rättslig prövning. Däremot samarbetar vi gärna - och gör det redan idag - med polisen och andra myndigheter för att stoppa brott.

Ipred innebär att ett utlämnande av informationen bara får ske när en domstol har beslutat om detta. Beslut ska meddelas om rättighetshavaren presenterat tillräcklig bevisning (sannolika skäl) om att det har begåtts ett intrång med hjälp av den aktuella IP-adressen. Om du som kund skulle råka ut för detta, kommer vi enligt lagen att meddela dig skriftligt inom 1-3 månader från det att informationen lämnades ut. Sedan är det upp till rättighetshavaren att bevisa vem som begått ett eventuellt brott och domstolen att fatta beslut.

Ytterligare information om hur vi som bransch ser på Ipred, kan du läsa här

Legala möjligheter att fildela kommer - men det borde gå fortare

Vi på Bredbandsbolaget tror att det effektivaste sättet att gå vidare är att etablera lagliga fildelningsmöjligheter, där man enkelt och till rimliga kostnader kan köpa t ex musik och film, än att jaga fildelare. Vi tycker nämligen att tekniken för att dela med sig är fantastisk och tror att de allra flesta fildelare vill vara laglydiga. Alternativ för laglig fildelning börjar nu dyka upp i Sverige och utomlands och vi tänker göra allt vi kan för att stödja den utvecklingen.

Hur fungerar IPRED-lagen?

• Om en rättighetshavare eller dennes licenstagare misstänker att någon har gjort intrång i upphovsrätten, t.ex. genom att ha fildelat film eller musik olagligt över Internet, kan rättighetshavaren/licenstagaren vända sig till domstol för att få ut uppgifter om vem som äger abonnemanget. Det görs genom att sökanden begär ett s.k. informationsföreläggande.
• Domstolen kan sedan begära att vi och andra Internetleverantörer lämnar ut kunduppgifter som t.ex. namn och adress till den som har haft abonnemanget när intrånget begicks.
• Rättighetsinnehavaren kan sedan använda sig av uppgifterna t.ex. för att väcka talan i domstol och begära en prövning om ett intrång i upphovsrätten har begåtts.
• Mer information finner du på: www.regeringen.se

Hur kommer Bredbandsbolaget att agera nu?
Vår ambition är att fortsätta hålla ett högt integritetsskydd för våra kunder. Vi kommer att göra en noggrann och kritisk granskning av varje begäran om informationsföreläggande som berör oss och kommer att ta ställning till möjligheten att överklaga i varje enskilt fall. Det är ännu osäkert vilken bevisning sökanden måste presentera för att domstolen skall kunna utfärda ett informationsföreläggande.

Om du som kund skulle råka ut för detta, kommer vi att meddela dig skriftligt inom 1-3 månader från det att informationen lämnades ut. Sedan är det upp till rättighetshavaren eller dennes licenstagare att agera, t.ex. väcka talan i domstol och bevisa för domstolen att du har begått ett intrång i upphovsrätten.

Hur länge lagrar Bredbandsbolaget användares IP-uppgifter?
Vi har ingen ambition att lagra IP-uppgifter längre än nödvändigt. Samtidigt har vi en skyldighet gentemot våra kunder att skydda näten mot bedrägerier (t ex phishing) och sabotage (virus och spam-attacker) samt att följa datalagringsdirektivet. Därför behöver vi lagra uppgifter en begränsad tid. Lagen föreskriver 6 månader. 

Enligt lagen om elektronisk kommunikation måste operatörerna radera IP-uppgifter - följer Bredbandsbolaget den?
Vi vill inte lagra IP-uppgifter längre än nödvändigt. Lagen om elektronisk kommunikation ger möjlighet att lagra viss tid för att förhindra obehörig användning av näten. De myndigheter som övervakar vår verksamhet (Post- och Telestyrelsen) ställer också krav på att vi ska ha fungerande nät. För att skydda våra kunder anser vi att det är nödvändigt att lagra uppgifter under en begränsad tid. 

Om du fildelat olagligt - kan du då komma att krävas på jättestora skadestånd?
Skadeståndet ska motsvara den faktiska skada som rättighetshavaren har lidit p.g.a. intrånget, t.ex. i form av förlorad försäljning av lagliga exemplar. Det är visserligen rättighetshavaren som bedömer hur stort skadestånd som ska begäras, men om rättighetshavaren väcker talan i domstol ska domstolen bedöma om det som begärs motsvarar den faktiska skadan. Om domstolen bedömer att du inte har gjort något intrång måste du inte betala någon ersättning.

Så även om man bara har fildelat en låt kan man åka fast?
Det blir upp till domstolarna att avgöra. Lagstiftaren har sagt att det ska krävas "intrång av en viss omfattning" för att uppgiften ska få lämnas ut. När det gäller uppladdning kan det förmodligen räcka med en låt, eftersom lagstiftaren har ansett att uppladdning av enstaka verk till allmänheten typiskt sett innebär stor skada för rättighetshavaren. När det gäller nedladdning krävs förmodligen att intrånget är mer omfattande.

Är det lagligt att fildela ett fåtal upphovsrättsskyddade musikfiler eller filmer utan tillstånd av rättighetshavaren?
Nej. Däremot är det fortsatt tillåtet att göra en kopia för personligt bruk av sådant material man köpt, t.ex. elektroniskt eller en CD-skiva. Man får dock inte kopiera programvara för personligt bruk.

"Informationsföreläggande" - vad är det?
Informationsföreläggande innebär att domstol beslutar att vi som Internetleverantör eller du som kund måste lämna ut information till rättighetshavaren eller dennes licenstagare för att eventuella intrång i upphovsrätten skall kunna utredas. Denna information kan t.ex. vara namn och adressuppgifter på en person som står skriven på ett visst Internetabonnemang. Vad rättighetshavaren/licenstagaren sedan gör med denna information är ett beslut för rättighetshavaren/licenstagaren.

Lämnar Bredbandsbolaget ut uppgifter om någon som har fildelat olagligt tidigare?
Den nya lagen gäller inte retroaktivt - informationsförelägganden kan endast utfärdas för upphovsrättsintrång som begås fr.o.m. den första april 2009.

Men hur ska domstolen bevisa att just du har fildelat olagligt - någon annan kan ju ha använt din dator?
Det är alltid upp till den som anklagar någon för ett intrång att bevisa att så är fallet. I detta fall är det rättighetshavaren som måste bevisa att det är du som begått intrånget eller medvetet underlättat för någon annan att göra det.

Går det att fildela illegalt utan att åka dit genom att använda så kallade anonymiseringstjänster?
Även leverantörer av anonymiseringstjänster omfattas av bestämmelserna om informationsföreläggande och kan alltså bli skyldiga att lämna ut sina kunders personuppgifter på samma sätt som en Internetleverantör.

Vad tycker Bredbandsbolaget om lagen?
Det viktigaste för oss är ett starkt integritetsskydd för våra kunder. Vi vill inte agera poliser i våra egna nät, utan har arbetat för att den här lagstiftningen ska bli så rättssäker och tydlig som möjligt.

Ytterligare information om hur vi som bransch ser på Ipred, kan du läsa här